Vi försöker ta oss ur jet lagen med sömntabletter, för att kunna somna någotsånär japansk tid. Går väl sådär. När klickan ringer kl 8 tror vi att det är missinatten.
Strålande väder, 27gr och sol, så då vill vi till Kamakura, en riktig favorit. Jag bestämde mig för att låta mina insvettade sneakers stå (pga Kriget tar flygen en sydligare och mycket varmare rutt, vilket vi inte tänkt på), och tog mina "Mary Jane's". Utan strumpor. Vilket inte var första gången, men nu var det gassande sol och säkert närmare 40 gr i solen. Innan dagen var slut hade jag två skavisar på vardera hälen och ett skavsår under vänster fot. Aj.
Men innan vi kom så långt hann vi ut till Enoshima. Gick dock inte runt ön - lite för backigt för Lena 2.0. Istället tog vi en glass - i skuggan - innan vi gick tillbaka över bron och tog tåget till Hase. Vi var både till Hasedera - magisk utsikt - där vi tog en lätt lunch i templets restaurang, och naturligtvis till den stora buddhan, Dai Butsu.
Vid det laget gjorde fötterna riktigt ont, men jag blev omplåstrad på apoteket så vi kunde ta en liten sväng till Hachiman Jingu (Jingu översätts ned Shrine, en Shinto helgedom) innan vi tog tåget åter till Jiyugaoka.
På kvällen var jag hembjuden till min ikebana sensei Shizu Hara, som sedan länge även är en vän. Det blev en fullmatad dag, jättetrevligt, men det skulle straffa sig.
Läs den rafflande fortsättningen i morgon. Eller ja, inte så rafflande kanske, men fortsättning följer.
Åh Fuji-san!
























Inga kommentarer:
Skicka en kommentar